Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Med denna studie har jag undersökt om och pÄ vilket sÀtt svenskundervisningen i grundskolan har förÀndrats utifrÄn Lgr 80 och Lpo 94, bÄde vad gÀller lÀrares erfarenheter och Äsikter om eventuell förÀndring i undervisningssÀttet samt i kursplanstexter. Vad gÀller Lpo 94 Àr det de reviderade kursplanerna frÄn 2000 som studerats och jÀmförts med Lgr 80. Tre lÀrare med olika bakgrund och med erfarenhet frÄn undervisning i de bÄda kursplanerna har intervjuats och deras svar jÀmförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lÀrarna anser sig Àga en större frihet att lÀgga upp sin undervisning utifrÄn Lpo 94 samt att Lpo 94 sÀtter eleven som individ i fokus. LÀrarna pÄpekar ocksÄ vikten av erfarenhet i sina yrken.